Tänk på processen!










Ytterligare ett år har nu lagts till handlingarna. Att mäta resultat på årsbasis är förstås ganska meningslöst egentligen. Särskilt när alla placeringar ligger i ISK och det därför inte krävs några åtgärder ur skattehänseende vid årsskiftet. Ett år är också en alldeles för kort mätperiod och har därför sedan tidigare valt att mäta i treårsperiod. Även det förstås i kortaste laget.





Nu kanske det låter som att jag försöker måla upp att jag tycker att resultatet för året blev dåligt. Tvärtom, är mycket nöjd, särskilt som jag i början av året just påbörjat min nya strategi. Därtill en strategi som behövt en del finputs under året.









Resultatet för året blev en uppgång på 51,72 procent. Naturligtvis en nivå som inte är långsiktigt hållbar. På tre år blev siffran 187, 52 procent. En siffra jag tycker är viktigare – må vara att börsen hade en dipp 2018 och därmed också förstås svår att upprätthålla.





Eftersom jag dock inte tror att någon kan förutspå hur börsen kan gå, är det ändå processen och de lärdomar jag tar med mig av året som gått som är av betydelse. Har betygsatt mig nedan på några parametrar som jag tycker är bra att följa upp. Dessa kommer också kommenteras nedan. Betygsskalan som använts är 1-5, där 5 är den ultimata nöjdheten.





  1. Strategiefterlevnad                               betyg 4
  2. Sparmål                                                    betyg 3
  3. Hantering av marknadsstress             betyg 4
  4. Analysförmåga                                       betyg 3




Sammanfattningsvis ger jag mig alltså betyget 3,5 för året. Finns förbättringspotential med andra ord!





Strategiefterlevnad





När det gäller strategiefterlevnad är jag nöjd. I sammanhanget ska tas med att strategin i huvudsak har utvecklats under året och vid dess ingång fanns fortfarande en del innehav som inte uppfyllde kraven. Dessa fick dock i vissa fall vara kvar lite för länge. Några få bolag har jag fått hyvla ner rejält i på grund av dålig utveckling. Det kunde även i dessa fall gjorts lite tidigare. Gäller framför allt Eolus Vind och Stillfront. Bolag jag ändå tror på långsiktigt – därför finns de kvar som småposter i portföljen. I Eolus Vinds fall räknade jag inte riktigt med att Covid-19 skulle påverka resultatet så kraftigt genom främst förseningar. Jag borde förstås varit mer observant på den aspekten. I Stillfronts fall såg jag väl inte heller att problemen skulle bli så långvariga och jämförelsetalen så tuffa. Båda bolagen har jag gjort några hundra procent i vinst på vid försäljning, så det har inte drabbat mig så – men jag borde ha varit lite mer observant på att problemen skulle bli något mer långvariga. Det har ändå dragit ner årsavkastningen en del.





Sparmål





Är huvudsakligen nöjd med hur sparandet sett ut under året. Kunde naturligtvis blivit mer. Samtidigt tycker jag det är viktigt att leva också. Min grundsyn är att sparandet inte ska innebära några uppoffringar. Grunden är att spara i stället för att slösa på saker jag inte sätter något större värde på. Samtidigt får jag konstatera att jag inte riktigt nått upp till det sparmål jag satt upp. Till viss del har detta dock delvis varit en följd av att jag kom in lite sämre i det nya året på grund av pandemin.





Hantering av marknadsstress





Marknadsstress kallar jag det för när man mår dåligt av negativa händelser på börsen. Den investerare som inte alls berörs ljuger troligen, eller riskerar att ta alltför stora risker. Lite ont i magen ska det göra. Ett sätt för mig att hantera det på är att ha större diversifiering. I regel känner jag mig inte bekväm med att ha mer än fem procent av aktierna i ett specifikt bolag. Det gäller då förstås att min ökade diversifiering inte innebär märkbart sämre prestation. Jag har dock inte sålt något i panik under året. Man får vara glad för det!





Analysförmåga





Med analysförmåga avser jag främst den analys av företag jag gör innan ett köp. Men delvis tangerar det förstås också försäljning av de bolag som gått dåligt och som togs upp ovan. Här finns det lite större förbättringspotential. Att en del köp blir dåliga i det korta perspektivet är ofrånkomligt. Att vara lite mindre ivrig vore nog bra, liksom att mer nyttja den statistiska sannolikheten till bra utfall som TA kan ge. Samtidigt – såvida man inte har en ren dippköparstrategi – får man nog ändå räkna med att man inte alltid kan ha rätt tajming vid aktieköp. Och inte ens för dippköpare blir det alltid rätt.





Vidare ser jag också att jag missat viss information om bolaget innan jag köpt och någon gång hållit på att köpa utan att tagit del av viktig information. Inget har lett till några katastrofköp – men som framhållits är det processen som har betydelse – inte utfallet.





Slutsatser





Sammanlagt får jag ändå sägas vara nöjd med det gångna året, om än mer i utfall än process. Det här var också första året som strategin varit mer tongivande i innehavet. Det ska bli mycket spännande att se hur detta utvecklar sig under 2022!





Gott nytt år!






Min investerarstrategi


Jag tänkte i det följande förklara min investerarstrategi. Finns en del profiler som kör liknande varianter. Men vi är alla unika på vårt eget sätt 😊. Bör väl understrykas att det här är grunderna. Kommer säkert behöva följa upp denna strategi och hur jag tänker kring investeringar vid flera tillfällen framöver.





Strategin utgår från tre ganska enkla grundförutsättningar för mitt sparande:





  1. Diversifiera för att minska bolagsrisken – och till viss del för att fördela risken mellan olika sektorer
  2. Eftersträva en jämn, men hög avkastning över tid
  3. Att huvudsakligen behålla bolag över tid, men sälja om bolag får problem som beräknas fortsätta/förvärras under kommande kvartal.




Dessa tre förutsättningar leder sedan till ett antal regler som konkretiserar strategin.





  1. Diversifiering gör att jag har många bolag i portföljen. Väldigt många tycker en del. Detta hänger ihop både med punkt 1 och 2 ovan. Jag hoppas kunna återkomma vid senare tillfälle med mer utförliga resonemang kring min syn på risk. I detta sammanhang handlar det lika mycket om en ödmjukhet inför marknadens ovissa framtid och min marginella begåvning för att själv lyckas pricka in nya tenbaggers. Förvisso lär väl inte heller någon annan kunna det – om än vissa förvaltare ibland verkar vara övertygade om att de kan förutspå uppsidan i en viss aktie när Dagens industri ivrigt jagar efter besked.  
  2. Detta i sin tur leder till att strategin blir mer kvantitativ än kvalitativ. Dock är jag ingen anhängare av automatiserade, eller helt kvantitativa strategier. Det finns väl vissa sådana med inriktning mot momentum som visat sig fungera, men jag skulle ändå aldrig vilja investera i ett bolag som jag inte själv tror på – oavsett dess magnifika kursutveckling.
  3. Diversifiering innebär inte för min del att ta ut risker mot varandra. Att exempelvis investera i både flygbolag och olja, då det förra går dåligt om oljan stiger, är som jag ser det en helt meningslös placering. Ska väl tilläggas att jag inte investerar vare sig i flygbolag eller olja. Orsaken – förutom miljöaspekten – är att de är alltför volatila och cykliska aktier. Eftersom jag vill eftersträva en jämn utveckling över tid, investerar jag främst i bolag som i den bemärkelsen är defensiva. Det vill säga branscher och bolag som bör fungera skapligt även i lågkonjunktur.  
  4. Kravet på avkastning är satt väldigt högt – en genomsnittlig avkastning på 30% per år. Innan ni nu kastar er på svarsknappen för att förklara det omöjliga med detta – är jag förstås fullt medveten om att det säkerligen inte kommer vara möjligt på sikt. Alla vet att vi kan få en tioårsperiod (eller längre) där det helt enkelt inte är möjligt med mer än några procents avkastning från aktiemarknaden – ifall man inte har en väldig tur. Men så länge vi har en aktiemarknad där det finns hundratals bolag som presterar avsevärt bättre avkastning än 30% per år, så är det ett bra mål att arbeta med. Det gör att svaga aktier ryker om de inte klarar målet över tid. Min strategi bygger inte vare sig på förhoppningsbolag eller på att försöka förutspå framtiden. För mig är det centrala vilken avkastning ett bolag levererar. Sedan får det förstås finnas svackor i aktien, utan att det nödvändigtvis behöver leda till försäljning. Med många bolag i portföljen är det inte heller något problem – så länge de utgör en mindre del av portföljen. Min grundsyn är ändå att vara långsiktig ägare i bolagen.
  5. Utifrån ovanstående blir det centralt för mig när jag skannar efter aktier, att titta på den historiska utvecklingen, men också att de går med vinst och att jag i övrigt är nöjd med tidigare rapporter. Jag investerar alltså inte i förhoppning kring framtida vinster, utan mer att utvecklingen ska fortsätta. En grundläggande tes som min strategi bygger på är att bolag som går bra i regel fortsätter att gå bra och bolag som går dåligt ofta har problem under betydligt längre tid än man hoppas. Av det skälet blir det också många bolag totalt i portföljen, då jag sällan säljer vinnare så länge de går bra. I stället fyller jag på med aktier i andra bolag för att inte bolaget ska få för stor tyngd i portföljen. Alla bolag hamnar i svackor förr eller senare och detta är en bra kompromiss, som också håller nere transaktionerna i portföljen. Detta hindrar förstås inte att jag ändå kan bli tvungen att hyvla lite på toppen, ifall det ser allt för överköpt ut.




Detta var mina grunder i strategin, men det kommer säkert finnas anledning att återkomma med detta vid senare tillfälle. Förhoppningsvis också med lite tätare uppdateringar av bloggen…


Mitt år 2020


Så var det äntligen min tur att beskriva utvecklingen på börsen under 2020. Mitt mål med att redovisa utvecklingen är främst för att jag tror att vi kan lära oss av varandra när vi gör så. Vi ser hur andra tänker kring placeringar och kan därmed också i vissa fall ta lärdom – både utifrån hur man kan göra och vad man absolut inte bör göra. Det är därför jag också främst kommer redovisa detta på bloggen framför andra kanaler. Det är inte siffrorna i sig som är så intressanta, utan tankarna bakom.





Resultatet får jag ändå säga mig vara nöjd med. Jag nådde ungefär 48 procent under året. Huvudsakligen i aktier, men har också en del fonder för att på ett enkelt sätt få en global exponering. Över 90 procent är dock i aktier. På Avanza finns huvuddelen av investeringarna, men jag har också ett betydligt mindre konto på Nordnet. Det senare gick mycket bättre 2020 (93%) – men där är också den risk jag tar avsevärt högre.





Utvecklingen på Avanzakontot. Här ligger den huvudsakliga portföljen




Utvecklingen på Nordnetkontot. Här ligger en stor det av exponeringen i ett förhoppningsbolag.




Resultatet får jag ändå säga mig vara nöjd med. Särskilt som jag presterade under index 2019. Men följden av misslyckandet då var att jag också började fundera på hur jag skulle kunna få till en bättre utveckling. Egentligen insåg jag redan då att jag hade en alltför stor del i värdebolag. Det är ju ett klassiskt fel när man går in på börsen att man köper bolag som man känner till. Och oftast råkar det huvudsakligen vara äldre bolag som lämnat sin tillväxtfas. Med fel menar jag att man sällan kommer prestera över index med en sådan strategi (eller avsaknad av) – att däremot exempelvis investera i bolag som man sedan tidigare känner till på ett djupare plan (exempelvis genom arbetet) brukar tvärtom kunna ge en fördel jämfört med andra investerare när det gäller att bedöma bolagets framtida avkastningsmöjligheter.





Men jag insåg också att bland annat småbolag har en betydligt bättre potential för att växa (men förstås också till en större risk). Hade av det skälet redan från tidig start en småbolagsfond. Jag började skiftet med att köpa enskilda småbolag redan under 2019, men då hann det inte få någon större effekt på årsresultatet. Det var faktiskt först under slutet av 2020 som jag tyckte att portföljen i huvudsak var där jag ville att den ska vara. Men inte heller detta är lätt. Varje gång man tänker att man ska vikta om portföljen så brukar avståndet mellan tillväxt och värde vara extra stort – så när man väl börjar skifta, brukar alltid värdeaktierna gå bra några veckor varvid jag i det korta perspektivet alltid nästan förlorat på skiftet. Den risken finns också inför 2021. Det vill säga att det nog kan vara så att värdeaktier (bara för att jag nu plockat bort en stor andel av dem) kommer gå bra 2021. Men i längden är det ändå min övertygelse att det är de bolag som har en bra organisk tillväxt som kommer vara de stora vinnarna på sikt.





Hur hanterade jag då kraschen i mars? Här gjorde jag faktiskt ingenting. Brukar ligga kvar under kriser, samtidigt som jag inte hade möjlighet att gå in med mer kapital vid det tillfället. Att låna var jag lite för feg för att göra.





Jag kommer återkomma till min strategi mer och vilka aktier jag har i ett senare inlägg. Men jag tänkte ändå här berätta lite om grunderna. Jag försöker framförallt köra på en diversifierad portfölj, oftast ligger jag på ca 50 bolag, samt ett antal fonder. En stor del ligger i småbolag, men Investor är exempelvis alltid en basplatta i portföljen. Jag har dock som mål att den absoluta huvuddelen av de bolag jag äger ska göra vinst. Majoriteten har också utdelning (under normala år), om än den oftast är av mer symbolisk betydelse. Naturligtvis missar jag många aktier med denna strategi. Poängen – och tanken – bakom är dock att bra bolag ofta kan gå ganska bra även lång tid efter att de börjat bli lönsamma. Naturligtvis kan jag därmed inte förvänta mig sådana fantastiska utvecklingar i portföljen som vissa andra kan uppvisa, men å andra sidan äger jag nästan inga bolag som man varje år hoppas på att det ska börja bli lönsamma.





Disclaimer: De aktier och fonder som nämns i bloggen ska inte ses som investeringsråd eller rekommendationer, utan nämns endast i underhållningssyfte. Gör alltid dina egna bedömningar och analyser.


Min aktieresa


Välkommen till min investerarblogg! Vad är lämpligare än att inleda bloggen med att berätta lite om min aktieresa.





Jag har ända sedan gymnasietiden varit road av aktier. Började lite smått med en aktieklubb med några skolkamrater. Någon vinst gjorde vi väl inte på vårat försök. Snarare tvärtom. Men intresset var delvis väckt i alla fall. Jag läste ekonomisk linje och det fanns förstås ett underliggande intresse för aktiemarknaden även om jag så här i efterhand nog kan tycka att det borde ha varit än större.





Att jag läste på universitet länge fördröjde (i alla fall för mig) möjligheterna att gå in på aktiemarknaden på allvar och det var först när jag börjat arbeta som aktieintresset åter kunde börja växa. Hittade för bara några veckor sedan en avräkningsnota för ett köp i Vodafone kring 1990-talets slut. Huvuddelen av portföljen bestod dock fortfarande av aktiefonder. En orsak var förstås att minicourtaget fortfarande var så pass högt att det krävdes stora aktieköp för att inte äta upp vinsten.





Men det var först med mitt inträde på Avanza 2004 som jag kom att börja ordentligt med aktiehandel. Redan då närde jag tankarna på att bli miljonär på aktiehandel. Tyvärr hade jag då ännu inte lärt mig riskhantering. Det gick bra ändå ska väl tilläggas men jag körde mycket med principen att satsa och trada för hela mitt disponibla belopp i en, eller ett fåtal aktier. Det kan vara helt okej att göra – men man måste då ha en tydlig strategi och kunna hantera risken. Kräver alltså lång erfarenhet och inget man ska göra som nybörjare. Dessvärre kunde det vara i bolag, som få minns idag, såsom PA Resources (ett oljeprospekteringsbolag som var mycket haussat på sin tid).





Med lite mer sporadiska inhopp på aktiemarknaden höll jag mig faktiskt borta sedan i närmare tio år, innan jag återvände i början av 2017. Den här gången dock för att angripa problemet på ett mycket mer seriöst sätt. Mitt mål är idag att bli ekonomiskt fri inom 5 år (med det menar jag att jag ska kunna leva på avkastningen med nuvarande levnadsstandard).





Den här gången har jag också försökt att bli mer seriös och har tagit mig an arbetet på det sätt jag brukar göra med andra intressen; nämligen genom att läsa på ordentligt och lära mig av den enorma kunskap som finns på twitter, i poddar och inte minst publicerat i bokform. Detta har också gjort väldigt mycket för hur jag utvecklats under de här åren. Från en påse med gubbaktier, till en mer genomtänkt strategi.





Min förhoppning med bloggen är den både ska fungera som inspiration för mig själv (att skriva och reflektera är en viktig del för att själv bli bättre), men förstås också inspirera den som följer bloggen.





Kanske kan det även komma lite aktiecase med tiden. Men det finns flera skäl till att jag nog helst undviker det. En är att jag själv riskerar att fastna i aktien om jag gått ut offentligt och presenterat den, en annan att min idé och tro är att om man ska lyckas så måste man själv lära sig hitta aktierna. Till viss del går det förstås att ta rygg på andra, men om du själv inte gjort analysen, är det svårt att agera rätt när utvecklingen inte går enligt planerna.






Välkommen till Lars Lundqvists investerarblogg


Denna sida är under upparbetande. Beräknas släppas under januari.