Min investerarstrategi
Jag tänkte i det följande förklara min investerarstrategi. Finns en del profiler som kör liknande varianter. Men vi är alla unika på vårt eget sätt 😊. Bör väl understrykas att det här är grunderna. Kommer säkert behöva följa upp denna strategi och hur jag tänker kring investeringar vid flera tillfällen framöver.
Strategin utgår från tre ganska enkla grundförutsättningar för mitt sparande:
- Diversifiera för att minska bolagsrisken – och till viss del för att fördela risken mellan olika sektorer
- Eftersträva en jämn, men hög avkastning över tid
- Att huvudsakligen behålla bolag över tid, men sälja om bolag får problem som beräknas fortsätta/förvärras under kommande kvartal.
Dessa tre förutsättningar leder sedan till ett antal regler som konkretiserar strategin.
- Diversifiering gör att jag har många bolag i portföljen. Väldigt många tycker en del. Detta hänger ihop både med punkt 1 och 2 ovan. Jag hoppas kunna återkomma vid senare tillfälle med mer utförliga resonemang kring min syn på risk. I detta sammanhang handlar det lika mycket om en ödmjukhet inför marknadens ovissa framtid och min marginella begåvning för att själv lyckas pricka in nya tenbaggers. Förvisso lär väl inte heller någon annan kunna det – om än vissa förvaltare ibland verkar vara övertygade om att de kan förutspå uppsidan i en viss aktie när Dagens industri ivrigt jagar efter besked.
- Detta i sin tur leder till att strategin blir mer kvantitativ än kvalitativ. Dock är jag ingen anhängare av automatiserade, eller helt kvantitativa strategier. Det finns väl vissa sådana med inriktning mot momentum som visat sig fungera, men jag skulle ändå aldrig vilja investera i ett bolag som jag inte själv tror på – oavsett dess magnifika kursutveckling.
- Diversifiering innebär inte för min del att ta ut risker mot varandra. Att exempelvis investera i både flygbolag och olja, då det förra går dåligt om oljan stiger, är som jag ser det en helt meningslös placering. Ska väl tilläggas att jag inte investerar vare sig i flygbolag eller olja. Orsaken – förutom miljöaspekten – är att de är alltför volatila och cykliska aktier. Eftersom jag vill eftersträva en jämn utveckling över tid, investerar jag främst i bolag som i den bemärkelsen är defensiva. Det vill säga branscher och bolag som bör fungera skapligt även i lågkonjunktur.
- Kravet på avkastning är satt väldigt högt – en genomsnittlig avkastning på 30% per år. Innan ni nu kastar er på svarsknappen för att förklara det omöjliga med detta – är jag förstås fullt medveten om att det säkerligen inte kommer vara möjligt på sikt. Alla vet att vi kan få en tioårsperiod (eller längre) där det helt enkelt inte är möjligt med mer än några procents avkastning från aktiemarknaden – ifall man inte har en väldig tur. Men så länge vi har en aktiemarknad där det finns hundratals bolag som presterar avsevärt bättre avkastning än 30% per år, så är det ett bra mål att arbeta med. Det gör att svaga aktier ryker om de inte klarar målet över tid. Min strategi bygger inte vare sig på förhoppningsbolag eller på att försöka förutspå framtiden. För mig är det centrala vilken avkastning ett bolag levererar. Sedan får det förstås finnas svackor i aktien, utan att det nödvändigtvis behöver leda till försäljning. Med många bolag i portföljen är det inte heller något problem – så länge de utgör en mindre del av portföljen. Min grundsyn är ändå att vara långsiktig ägare i bolagen.
- Utifrån ovanstående blir det centralt för mig när jag skannar efter aktier, att titta på den historiska utvecklingen, men också att de går med vinst och att jag i övrigt är nöjd med tidigare rapporter. Jag investerar alltså inte i förhoppning kring framtida vinster, utan mer att utvecklingen ska fortsätta. En grundläggande tes som min strategi bygger på är att bolag som går bra i regel fortsätter att gå bra och bolag som går dåligt ofta har problem under betydligt längre tid än man hoppas. Av det skälet blir det också många bolag totalt i portföljen, då jag sällan säljer vinnare så länge de går bra. I stället fyller jag på med aktier i andra bolag för att inte bolaget ska få för stor tyngd i portföljen. Alla bolag hamnar i svackor förr eller senare och detta är en bra kompromiss, som också håller nere transaktionerna i portföljen. Detta hindrar förstås inte att jag ändå kan bli tvungen att hyvla lite på toppen, ifall det ser allt för överköpt ut.
Detta var mina grunder i strategin, men det kommer säkert finnas anledning att återkomma med detta vid senare tillfälle. Förhoppningsvis också med lite tätare uppdateringar av bloggen…